www.kung-fu.se
Du läser en Kung-Fu.se artikel
 
Kinesisk örtmedicin akupunktur harmoni traditionell energi meridianer örtrecept tcm yin yang ying ayurveda reiki moxa moxabränning koppning
Akupunkturbehandling
 
Behandling med moxa
 
Akupressur
 
Kinesisk örtmedicin akupunktur harmoni traditionell energi meridianer örtrecept tcm yin yang ying ayurveda reiki moxa moxabränning koppning
Den ganla ursprungliga bilden av Yin & Yang
Kinesisk örtmedicin akupunktur harmoni traditionell energi meridianer örtrecept tcm yin yang ying ayurveda reiki moxa moxabränning koppning
Olika varianter av traditionella mdicinala örter som används vid behandling
Kinesisk örtmedicin akupunktur harmoni traditionell energi meridianer örtrecept tcm yin yang ying ayurveda reiki moxa moxabränning koppning
Kinesisk apotekare behandlar örter
Kinesisk örtmedicin akupunktur harmoni traditionell energi meridianer örtrecept tcm yin yang ying ayurveda reiki moxa moxabränning koppning
Pulstagning traditionell bild
Kinesisk örtmedicin akupunktur harmoni traditionell energi meridianer örtrecept tcm yin yang ying ayurveda reiki moxa moxabränning koppning
Pulsdiagnostik modern
 
 

Akupunktur

Inledning

Inom den västerländska kulturen är det ofta svårt att förstå energibegreppet så som det används av komplementära läkare. Ännu kan det inte mätas vetenskapligt och sättet det definieras och behandlas på varierar, inte bara mellan olika läkare utan ibland även också mellan utövare av olika former av samma metod. Trots variationerna arbetar alla de läkare som har sitt ursprung i den gamla österländska medicinen med något som i första hand kan kallas "livskraft", även om det finns många andra ord för att beskriva den.

Bara när denna kraft flödar fritt och är i rätt balans sägs vi kunna äga optimal fysisk, psykisk och själslig hälsa. Målet för de flesta så kallade energiläkare är att återställa och bibehålla denna harmoni och balans för att förbättra det allmänna välbefinnandet och, i vissa fall, behandla de symtom som av olika orsaker är resultatet av en allvarlig störning i livskraften.

Läkekonst med ursprung i kinesisk medicin, t.ex. akupunktur, kallar livskraften för "qi" och beskriver ett system av "meridianer" genom vilka den flyter till alla delar av kroppen. Shiatsubehandlare och andra som arbetar med läkekonst med ursprung i japan använder termen "ki", medan lärare i och utövare av yoga, som ursprungligen kommer från Indien, menar något liknande när de talar om "prana". Andra läkare har hämtat mycket från vissa principer inom en traditionella österländska medicinen och filosofin, modifierat idén om denna grundläggande energi och tillämpat den som en del i den egna utgångspunkten för behandlingen.

Förutom det grundläggande begreppet livskraft inbegriper en del läkekonst ytterligare aspekter på energin, t.ex. yin och yang, som också måste få balans. Kinesiska läkare definierar dessa begrepp som energins dubbla väsen, där båda sidor har sina egna karakteristiska egenskaper som befinner sig i ständig omvandling inom varje individ. Balansen mellan dem kan justeras på en rad olika sätt, bl.a. genom andningsövningar och ställningar inom yoga och qigong, tai chi rörelser eller do in övningar.

Filosofierna bakom sådana traditionella metoder eller medicinska system som ayurveda är invecklade och subtila och kräver många års studier för att kunna förstås och tillämpas i grunden. Därför kan det ofta vara svårt att hitta sådana läkare i väst. De gamla österländska läkeformerna som är i allmänt bruk idag har i en del fall utvecklats och förändrats, även om de fortfarande behållit många av de ursprungliga principerna. Sådana förändringar har i själva verket pågått under många hundra år och pågår fortfarande, ända från de gamla grekerna via medeltidens läkare och till dagens behandlare. Detta har resulterat i olika "skolor" av läkekonst samt i nyare terapier som delvis härrör från äldre principer. Akupunktur förekommer t.ex. både i traditionella och västerländska former, medan en behandling som reiki är ganska ny även om den delvis har gamla rötter.

Akupunktur

Akupunktur är förmodligen den mest välkända av de komplementära behandlingsformerna. Den har praktiserats i Kina i tusentals år och blir allt populärare i västvärlden. Akupunktur är en del av den traditionella kinesiska medicinens hälsosystem och ett sätt att reglera livskraften, som flyter genom kroppen, genom att sticka in fina nålar i noggrant utvalda punkter. Förutom att befrämja hälsa och välbefinnande i allmänhet används akupunktur också för att behandla en rad specifika åkommor. Många västerländska läkare använder numera någon form av akupunktur.

De grundläggande principerna för akupunktur fast ställdes i en rad kinesiska skrifter från omkring 300-100 f.Kr. Men mycket av teorin bakom dagens läkekonst har sitt ursprung i medeltiden eller senare, eftersom de gamla skrifterna helt enkelt skulle ha varit så gott som obegripliga för nya generationers läkare utan förklaring. Följaktligen har varje generation lagt sina egna noteringar till det som fanns skrivet tidigare.

När handelsvägarna mellan Kina och resten av världen öppnades började kunskapen om akupunktur spridas och nådde västvärlden i slutet av 1600-talet. Trots detta förblev tekniken relativt okänd under nästan 300 år och utövades mycket sällan. Allting förändrades dock när USA:s president Richard Nixon besökte Kina 1972. Hans värdar arrangerade ett antal akupunkturdemonstrationer som imponerade stort på de medföljande journalisterna. Deras rapportering ledde till en våg av intresse för allt kinesiskt och för akupunktur i synnerhet.

Två versioner

Intresset för akupunktur har ökat enormt under de senaste årtiondena, till den grad att många västerländska läkare har inkluderat akupunktur i sin behandlingsterapi. De har emellertid haft en benägenhet att utveckla en annan teoretisk ram för att förklara hur akupunktur fungerar, en ram med rötter i den moderna vetenskapen. Till följd av detta finns det nu två versioner av akupunktur: traditionell och västerländsk.

Traditionell akupunktur

Den traditionella formen av akupunktur ingår som en del av det omfattande systemet traditionell kinesisk medicin (TCM), där örter används oftare än nålar. Den grundläggande principen bakom traditionell akupunktur är att det i naturen finns två växelverkande krafter som kallas yin och yang. De samspelar med varandra både i universum som helhet och inom varje individ. Balans mellan de två krafterna skapar god hälsa, och störd balans resulterar i sjukdom. I Kina används hela behandlingskurer med råd och kost och motion och andra metoder för att balansera yin och yang.

Livskraften

En av ovan nämnda läkekonster är traditionell akupunktur. Akupunktörerna anser att metoden fungerar genom att man påverkar "qi", en livskraft som strömmar genom kroppen i blodkärlen och även i en uppsättning energibanor som kallas meridianer och som förbinder kroppens olika organ med varandra.

Traditionellt sett räknar kineserna med 12 inre organ, som i allmänhet har samma namn som våra västerländska motsvarigheter (hjärta, lever, mjälte osv.), även om de tillskriver dem andra funktioner än vi normalt gör.

Ett stort antal meridianer finns beskrivna i de traditionella skrifterna, men endast 14 är viktiga i praktiken - 12 stycken löper parvis och två går längs kroppens mittlinje. Det finns ca 500 erkända akupunkturpunkter, främst utmed meridianerna. Av dessa är det omkring 100 som vanligtvis används. I allmänhet är dessa punkter ställen där meridianerna går nära kroppsytan, vilket innebär att man kan sticka in nålar där för att balansera qiflödet när det är stört.

Att reglera qi

För att avgöra vilka förändringar som behöver göras i qi-flödet tar en traditionell akupunktör först reda på både patientens och problemets bakgrund. Särskild uppmärksamhet fästs vid sjukdomsorsaker som anses viktiga inom detta system, t.ex. sjukdomshistoria, kost, känslor, livsstil och väder. Därefter följer de två huvudsakliga diagnosmetoderna: tungans utseende och pulsarna på handleden. Utifrån sjukdomshistorien och dessa metoder avgör terapeuten om vissa punkter behöver stimuleras eller disperseras (lugnas ner). Detta bestämmer hur behandlingen kommer att se ut. Den kan både bestå av örtmedicin och akupunktur. Vid en akupunkturbehandling placeras ett antal nålar i de lämpliga akupunkturpunkterna och får sitta kvar i ca 20 minuter, ibland längre. De stimuleras ofta för hand. Hur många punkter som används och hur länge nålarna får sitta kvar beror på vilken effekt man vill uppnå.

En vanlig missuppfattning om teorin bakom traditionell akupunktur är att den på något sätt är mystisk eller rentav magisk. I själva verket rör det sig om en ganska mekanisk princip. Akupunktören kan ses som en sorts ingenjör, som reglerar qi-flödet i kroppens meridianer. Det traditionella systemet är däremot holistiskt på så sätt att det tar hänsyn till en rad olika faktorer som livsstil, personlighet och miljöns inflytande, vilket inte betraktas som särskilt viktiga inom den moderna medicinen.

Västerländsk akupunktur

Även om många västerländska läkare och sjukgymnaster inte accepterar en stor del av det traditionella systemets logiska grunder, erkänner de att de gamla kineserna var skickliga iakttagare, som utvecklade framgångsrika behandlingsmetoder och som framför allt insåg att nålar var effektiva hjälpmedel. De menar att akupunktur får sin effekt via nervsystemet och förmodligen även via immunsystemet och det endokrina systemet (i det senare fallet kanske som en bieffekt av de endorfiner - kroppens naturliga smärtlindrande ämnen - som frisätts av akupunktur). Puls- och tungdiagnostik används inte i västerländsk akupunktur och det traditionella systemet med meridianer och punkter antingen ignoreras eller omtolkas, liksom teorierna om qi och motpolerna yin och yang.

En läkare som använder västerländsk akupunktur genomför en normal medicinsk konsultation - i denna form av akupunktur används samma sjukdomskategorier som i modern västerländsk medicin - men gör kanske också en mer detaljerad kroppsundersökning än vanligt och är särskilt uppmärksam på förekomsten av triggerpunkter i musklerna. Den exakta behandlingsmetoden varierar från läkare till läkare, men i regel används endast några få nålar, ibland bara en, som får sitta kvar under mycket kort tid, i vissa fall bara några sekunder.

Olika typer av akupunktur

Det finns många olika akupunkturtekniker, men det finns inte mycket som tyder på att den ena är särskilt mycket bättre än den andra. Inom "konventionell" akupunktur sätts nålarna på olika ställen på kroppen, beroende på om den enskilde läkaren använder traditionell, västerländsk eller triggerpunktsbaserad akupunktur. När nålarna väl är på plats kan de stimuleras elektriskt eller för hand (genom att snurra, "pumpa" eller knäppa till dem). Hur länge nålarna får sitta kvar varierar. Många "västerländska" akupunktörer låter dem bara sitta kvar en mycket kort stund. Detta kan tyckas underligt, men det finns en hel del bevis för att nervsystemet snabbt anpassar sig till ny stimulans och upphör att registrera den efter mycket kort tid (detta är förklaringen till att man normalt inte medvetet känner kläderna mot huden). Följaktligen anser många västerländska akupunktörer att den största effekten inträder under de första få sekunderna efter det att nålen har stuckits in.

Varianter av akupunktur

Förutom kroppsakupunktur finns även några mindre "system" inom akupunktur. Det förmodligen mest kända är öronakupunktur som bygger på uppfattningen att örat representerar hela kroppen. Även andra ställen sägs motsvara kroppen på liknande sätt, t.ex. skalpen.

Det finns också former av elektroakupunktur, som använder elektrisk apparatur av olika slag. En sådan är German Voll-systemet och en annan det japanska system som kallas ryodoraku. Båda inbegriper elektrisk stimulering av akupunkturpunkter. Laserakupunktur är ännu en variant som blir allt populärare. I denna terapi riktas en tunn laserstråle direkt mot akupunkturpunkten. Dess effektivitet vid smärtlindring är oklar.

Smärtlindring

"Akupunkturbedövning", eller användande av akupunktur för smärtlindring, är en väletablerad teknik. Den tillgrips ibland för att kontrollera smärtan vid förlossningar, även om man oftare använder transkutan nervstimulering (TNS) i det syftet. Tekniken kan föras ett steg vidare, nämligen till att möjliggöra smärtfria operationer då patienten är fullt vaken. När amerikanska läkare besökte Kina i början av 1970-talet blev de förbluffade över att se stora operationer utföras med endast akupunkturbedövning. Men tekniken visade sig vara mindre framgångsrik än man först trott och det blev tydligt att den bara lämpade sig för en liten del av befolkningen. Därför har akupunkturbedövning vid operationer inte fått någon större genomslagskraft i västvärlden.

Besläktade behandlingsformer

Två behandlingsformer som är nära besläktade med traditionell akupunktur är moxabränning och koppning. Båda bygger på teorin om meridianerna och behandlar specifika akupunkturpunkter längs dessa. Akupunktur kombineras ofta med moxabränning och koppning.

Moxabränning

Den typ av behandling som kallas moxabränning innebär att man värmer upp vissa akupunkturpunkter för att reglera kroppens qi-flöde och för att behandla specifika åkommor som nackstelhet, ryggproblem och trötthet. Värmen åstadkommer vanligtvis genom att man bränner moxa - torkade blad av gråbo - direkt eller indirekt på huden. Själva huden blir aldrig bränd. I den direkta metoden formas moxa till en kon, som placeras på huden, antänds och lämnas att glöda. Moxan tas bort när huden blivit varm. Alternativt kan moxabitar placeras längst upp på akupunkturnålen så att hettan inte bara värmer huden utan också dras ner i meridianen via nålen.

I den indirekta metoden, som är vanligare, hålls glödande moxastavar intill huden. Man kan också använda moxakoner indirekt genom att bränna dem på en skiva ingefära eller vitlök. När moxa brinner avger den en ganska frän lukt och enorma mängder rök, vilket en del patienter kan uppleva som obehagligt.

Koppning

Koppning är en urgammal metod där små runda "koppar" (av glas eller bambu) placeras över akupunkturpunkterna för att dra blod och qi till dem. En brinnande bomullstuss förs in i koppen och tas snabbt ut igen. Koppen placeras på huden (vanligtvis ryggen), där den sätter sig hårt fast på grund av att lågan har förbrukat syret och skapat vakuum.

Flera koppar kan användas. De placeras över specifika akupunkturpunkter och får sitta kvar i 10-15 minuter. När koppen svalnar dras huden och de underliggande vävnaderna upp i den, vilket ökar blodflödet och cirkulationen och därmed qi-flödet i kroppen. För att avlägsna koppen trycker man på huden intill koppens kant så att vakuumet släpper.

Kan akupunktur bota sjukdomar?

Till stor del beror svaret på vilken åkomma som behandlas. Akupunktur kan inte förväntas reparera organiska skador som redan skett. Den återställer exempelvis inte en ledbruten led genom att ta bort den ledbrutna skadan men lindrar ofta smärtan för lång tid framöver. Däremot kan akupunktur bota sådana problem som kroppen i princip kan återhämta sig från. Ett smärtande ärr kan t.ex. bli smärtfritt för gott efter några få behandlingar. Det kan också ske synliga förändringar. Ärr som varit ilsket röda från början bleknar ibland efter akupunkturbehandling. Smärta som kommer från en aktiverad triggerpunkt, kanske på grund en plötslig påfrestning eller olycka, kan försvinna permanent med hjälp av akupunktur.

Förutom de smärtlindrande egenskaperna är akupunktur särskilt effektiv för symtomlindring vid regelbundet återkommande besvär, t.ex. migrän. Personer som lider av sådana besvär får mestadels god hjälp av akupunktur och det kan vara möjligt att hålla symtomen i schakt under långa perioder. De flesta behöver dock uppföljande behandling, men det räcker ofta att få dessa med flera månaders mellanrum. Akupunktur kan behandla en lång rad olika åkommor, från psykiska besvär till ofruktsamhet, sömnlöshet och sår, för att ta endast några få exempel.

 

Relaterade länkar
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
     
www.kung-fu.se