www.kung-fu.se
Du läser en Kung-Fu.se artikel
 
 
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
Qigong, qi, gong, chi, kungfu, kung, fu, gung, tai chi chuan, tai chi, tai, chuan, taijiquan, wushu, bagua, baguazhang, yin, xingyi, xinyi, xin, yi, liuhe, quan, sverige sweden, malmö, sifu, henrik, budo, kampsport, självförsvar, yoga, kina, hatha, natha, meditation, zen, yang, yin
 
 

Tai Chi som stillhetsmeditation

Den vapenlösa Tai chi Chuan formen utgörs av en serie sammanhängande rörelser eller kroppsställningar som beroende på vilken version man utövar kan ta allt från fem minuter till flera timmar att fullborda. Vanligen utförs de mycket långsamt, nästan som en slowmotiondans där utövaren endast behöver en plan golvyta. En åskådare kan fängslas av föreställningens beslutsamhet, trollbindande skönhet men undrar kanske vad i hela friden det hela ska vara bra för. Är Tai Chi en träningsform, ett dansnummer, eller en utdragen stridsekvens? Eller är utövaren av Tai Chi bara någon som helt enkelt har förlorat besinningen?

Det ligger en viss sanning i alla dessa alternativ. Tai Chi är en form av träning, och en slags dans, och en version av stridskonsterna, och ett sätt att förlora besinningen. Men det är en mycket speciell form av övning, dans och stridskonst, och ett till och med ännu mer speciellt sätt att förlora besinningen, för det man förlorar är de trubbiga, trötta, vardagliga sinnesintrycken. För Tai Chi är också i grunden en rörelsemeditation, en meditation där medvetandet fokuseras på kroppens rörelse. En metod där man synkroniserar andningen med kroppens energicenrum.

Tai Chi Chuan sägs härstamma från Chang Sanfeng. En kinesisk taoistpräst som levde under Yuandynastin på tolvhundratalet, men vissa legender hävdar att den är ännu äldre och daterar den till Tangdynastin på sexhundratalet. Oavsett om någon av dessa berättelser stämmer framträdde Tai Chi i sin nuvarande form under Chingdynastin på sjuttonhundratalet. Trots att den ursprungligen lärdes ut som en stridskonst – kallad ”långboxning”, eftersom motståndaren aldrig tilläts någon kroppskontakt – skilde den sig ändå från andra sådana konster genom att vara ”mjuk” snarare än ”hård”. Det vill säga, den var hänvisad till att man utvecklade och använde sig av ”inre” energi snarare än den yttre energin i stenhårda muskler och senor.

Denna ”inre” energi, känd som qi på kinesiska, sägs vara själva den grundläggande livskraften, en icke-materiel substans som fyller universum och besjälar alla livsformer. Jämfört med vad Yoga kallar prana sägs den cirkulera genom kroppen i icke-fysiska meridianer och vara den energi vars flöde man med hjälp av akupunktur kan styra och balansera. Rörelserna i Tai Chi är en form av inre akupunktur, en serie kroppsställningar som följer själva qi-flödet. Förutom att balansera detta flöde bringar de det under utövarens medvetna kontroll, så att han eller hon kan styra dess krafter till vilken del av kroppen som helst och få en motståndare att falla huvudstupa med hjälp av vad som för åskådaren tycks som en lätt men blixtsnabb beröring, eller gör kroppen motståndskraftig mot fysisk belastning.

Kontrollen av qi för att uppnå styrka och hälsa utgör fortfarande grunden för traditionell kinesisk medicin och finns omtalad i Kinas äldsta existerande handbok i medicin, Boken om invärtes medicin, som tillbaka till 300-talet före Kristus. Inom stridskonstern finns hänvisningar till värdet av denna kontroll som går lika långt tillbaka. Kontrollen är i sig känd som yinqigong, medan själva det medvetna styrandet av qi till de önskade delen av kroppen kallas qigong, och beror lika mycket på viljekraft som på andningskontroll, vilka både utvecklas genom rörelserna i Tai Chi kompleterande med mer stillastående övningar.

Tai Chi Chuan måste läras ut av en lärare, eftersom man inte till fullo kan lära sig att behärska rörelserna efter skrivna redogörelser eller från fotografier. Samma sak gäller de statiska övningarna. Men den meditativa filosofi i vilken Tai Chi har sin upprinnelse är den taoistiska lärdomen att livet i sig är rörelse. Allt levande rör sig, på ett eller annat sätt, om så rörelsen uttrycks genom mobilitet eller genom andning eller genom den fysiska tillväxtprocessen. Om vi därför vill uppleva sann stillhet måste vi kunna uppleva den inte bara i ett orörligt tillstånd utan också mitt i själva rörelsen. Vid sittande meditation förblir kroppen emellertid orörlig med undantag för en svag andning. Men även om vi därigenom når koncentration, lugn och insikt, vad händer när vi går upp och börjar röra på oss? Vi riskerar att komma ur detta tillstånd allt eftersom medvetandet börjar distraheras av fysisk aktivitet.

Tai Chi Chuan är därför en metod att utöva fysiska handlingar medan man förblir centrerad i det meditativa tillståndet. Den hjälper oss att förbli medvetna om stillheten även mitt i vårt förvirrade dagliga liv. Eftersom den lär oss att koncentrera oss på handling hjälper den oss att förbli aktgivande i vårt dagliga liv, det vill säga förbli fokuserade på det vi faktiskt gör i stället för att låta oss distraheras av den myriad yttre och inre stimuli som vi bombarderas med. På insiktsplanet låter den oss alltså förbli medvetna både om stillheten som all rörelse uppstår ur och hur denna rörelse uttrycks i våra förbindelser med den yttre världen.

Den hjälper oss också att bli medvetna om de svårfångade flödena av inre energi som hör samman med denna rörelse och som så lätt blockeras av fysisk anspänning. Se hur en van utövare av Tai Chi Chuan går genom ett rum eller sitter eller står. Lägg märke till deras hållning, hur ekonomiskt de rör sig och den lugna vakenhet med vilken de deltar i livet. Vänd dig sedan om och betrakta en vanlig man eller kvinna och lägg märke till skillnaden. Utövandet av Tai Chi leder till ett sätt att föra sig, till ett avslappnat, makligt sätt att närma sig existensen, men samtidigt ändå till ett högst effektivt bruk av jaget och av den rum-tid där jaget existerar. Som det står i Tai Chi Chuans klassiker, en tunn volym som gått i arv från de första Tai Chi Chuan mästarna, angående Tai Chi utövarens varje handling: ”hela kroppen bör vara lätt och rörlig och alla dess delar förenade likt pärlor på ett band… fötterna, benen, och midjan måste agera som en helhet”.

Det är det att kroppen rör sig som en enhet snarare än en serie separata fysiska händelser endast sammanhållna av kött och ben som ger åskådaren den känsla av stillhet, av meditativ medvetenhet, som är ett sådant kännemärke för den avancerade Tai Chi utövaren. Ingen del av kroppen är okoordinerad, ingen del är i fejd med någon annan. I stället finns där en enhet. När man utövar kroppställningarna finns inga gränser, inga skiljelinjer mellan en kroppsställning och en annan. Som en stor moderna Tai Chi mästare, den framlidne Chen Mangching säger: Kroppställningarna flyter harmoniskt från början till slut. Qi blockeras när flödet är hämmat… Gör övningarna som om du drog silke ur en kokong.

Men vid Tai Chi når utövaren ett ännu djupare plan, ett plan där han eller hon vinner ännu större insikt i stillheten. För i kärnan av Tai Chi ligger ett överlämnande av det personliga egot, av känslan av att vara skild från resten av existensen. Tai Chi är en meditation som ger direkt insikt i hur förkonstlat detta ego är, hur anspråksfullt och övermodigt det dominerar våra liv och kräver att vi beskyddar och matar det med försäkringar om dess betydelse. En tolkning menar att det är kroppsställningarna i sig, vilka sägs följa den rörelse med vilken livskraften flödar in i världen och in i våra egna kroppar, som gradvis skalar av den falskhet som detta ego bygger på och som får oss att tro att det representerar vilka vi verkligen är. Kroppshållningarna följer den planritning som vårt väsen egentligen bygger på och genom att vi utför dem uppenbaras denna planritning som vi har dolt under ett falskt klotter och skolar först om oss på en omedveten och därefter på en medveten nivå.

En alternativ kanske kompletterande förklaring är att vi vid utövandet av Tai Chi blir medvetna om spänningarna i våra kroppar, om förkonstlingen i mycket av våra fysiska rörelser. Vi upptäcker också det dunkla och begränsande tänkande som har präglat våra kroppar och lett till denna förkonstling genom det psykiska livets tendens att obevekligt sätta sina spår hos det fysiska. I och med att Tai Chi får oss att röra oss mer naturligt blir processen omvänd och kroppen börjar omskola medvetandet och förändra vår syn på oss själva, våra förhållanden och vår existens. Genom att lära oss naturliga fysiska rörelser börjar vi alltså lära oss att fungera mer naturligt på ett mentalt plan, ungefär på samma sätt som vissa hjärnskadade barn gradvis kan återfå sin cerebrala funktion om vuxna medhjälpare hjälper dem att genomföra vissa ständigt återkommande fysiska rörelseschema.

Kanske tilltalas du också av förklaringen att vi ställs ansikte mot ansikte med det bortskämda barnet inom oss när vi blir varse hur klumpigt vi inledningsvis utövar kroppsställningarna och då särskilt inför publik. Eller när vi utför den partnerövning som på engelska kallas ”pushhands”, där man arbetar två och två och båda försöker hitta den punkt där den andre tappar balansen. Det bortskämda barnet som vill göra allting bättre än alla andra, som inte vill framstå som ”dum” eller otillräcklig. Det bortskämda barnet som vi bär med oss in i vuxenlivet och som utgör en framträdande del av våra egon. Vi kanske också möter det rädda, sårbara barnet som vi också bär med oss, eller det arga, irriterade och rebelliska.

I pushhands är det till exempel nästan oundvikligt att din lärare med sin större erfarenhet kommer att utforska din fysiska balans och hitta just den punkt där du tappar balansen. I övningen står du ansikte mot ansikte med din lärare och ni rör endast vid varandras händer. Din lärare håller ena handen med inåtvänd handflata några centimeter framför bröstet medan du försiktigt pressar mot handen tills du når den punkt då din lärare – eftersom fötterna inte får flyttas under övningen - antingen måste låta kroppen ge efter och svara med att vrida sig eller tappa balansen och falla baklänges.

Efter att ha slutfört din framstöt (som slutar vid den punkt där du har sträckt dig så långt fram att du riskerar att själva tappa balansen) ändrar ni sedan handposition och nu är det din lärares tur att press mot ditt bröst. Det är nu som han eller hon utforskar din svaghet, för hur mycket du än försöker härma hans eller hennes sätt att vrida kroppen hittar din lärare försiktigt men ofelbart den punkt i ditt bröst som inte kan mjukna, slappna av och ge efter, den punkt som känner sig fångad eller arg och som på en fysisk nivå representerar det du upplever i medvetandet.

Först när du har lärt dig att slappna av i denna punkt, att släppa alla tankar på jaget och med all din mediterarkoncentration i stället fokusera dig på trycket från din lärares hand kommer du att märka att kroppen lätt ger efter och svarar med att vända och röra sig så att du inte längre så lätt kan knuffas omkull. Först då har du lärt dig att släppa taget om egot och det som det representerar, och i stället bli fullt närvarande i ögonblicket och i det som just då äger rum.

Det är i denna totala närvaro i ögonblicket under pushhands som du hittar stillheten. Samlingen zenbuddhistiska koan kända som Mu-mon-kan (den portlösa porten) innehåller en berättelse om hur två munkar ser en flagga vaja i vinden. Den första munken menar att det är en flagga som rör sig, men den andre hävdar att det är vinden. Eno, den sjätte zenpatriarken, råkar just då passera och höra diskussionen varvid han säger: ”Inte flaggan, inte vinden, medvetandet rör sig”. Av alla zenbuddhistiska koan är denna den mest tillgängliga. Det är verkligen medvetandet som rör sig, och det är först när medvetandet är stilla som man kan nå sann insikt. Buddha lärde:

Gör gott
Avstå från ont
Stilla medvetandet
Det är Buddhas väg


Wuji qigong
träning

Tai Chi Chuan träning

 
 
 
 
 
 
Relaterade länkar
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
     
www.kung-fu.se