| Kung-Fu.se artikel
|

| DEL 2 av 2 (gå till del 1) Henric Nilsson Ytterligare info: www.kungfu-supply.nl/sekkohsam Fotnot: bilderna är hämtade från www.ninjai.com där man kan se filmen om Ninjai. ...fortsättning Han sände så ett brev till sin mästare i Kina, Sek Hui Jing, och frågade om tillåtelse att undervisa. Tråkigt nog så upptäckte han att hans mästare redan hade avlidit. Efter mycket eftertanke och betraktande så tog han det monumentala beslutet att bryta sitt löfte till sin lärare och börja att undervisa. Världen hade ändrats mycket under hans livstid och han kände att hans mästare skulle förstå varför han ville göra och förstå.
Så fort detta var bestämt så började han organisera kampkonstträning vid templet. Inte fler än 50 studenter skulle kunna träna vid templet samtidigt ( Maximalt antal lärljungar var vid en och samma tidpunkt 18 ). Träningen var hård. Lärljungar levde vid templet och var ansvariga för lagandet av mat, städningen och annat underhåll. De tilläts inte lämna templet. De andra studenterna sköttes av lärljungarna snarare än Sek Koh Sum. Han var i första hand en buddhist munk och var mycket aktiv med att predika och läka de sjuka förutom undervisandet i kampkonst.
Han lärde ut olika saker till olika människor på olika sätt. Ofta så verkade en grupp göra någonting annorlunda mot en annan grupp, men Seh Koh Sums kunskaper sträckte sig vitt och brett och han placerade studenter i den grupp som han tyckte bäst passade dem. All grupperna tränade med varandra också vilket skapade ett flöde av kunskap och experimentlusta i skolorna. Lärljungarna accepterades till templet och initierades personligen av honom och ombads att bränna och äta askan av ´fu´ (gult papper) för att ge uttryck för lydnad och ett accepterande av Shaolintraditionerna och och dess mästare. Viktigast av allt så förväntades de att hålla Shaolins namn närmst hjärtat och lova att aldrig vara inblandade i något som skulle kunna släpa namnet eller traditionerna i smutsen. Skulle de göra så, eller bli ombedda att lämna templet eller ordern pga att det misskött sig på något sätt så var de förbjudna att någonsin använda Shaolinnamnet någonsin igen. Våren 1955 färdades Seh Koh Sum till Malaysia för att utveckla disciplinen vidare. I dagens värld där kampkonst kan hittas i varenda gathörn, är det svårt att förstå hemlighetsmakeriet som omgärdade dessa konster, så han måste ses som en stor pionjär för dessas utvecklande. |
1956 grundade han templet Song Kheung i Penang där han mottog studenter som önskade lära sig kampkonst och traditionell kinesisk medicin. Med hjälp av sina lärljungar skapade han Penang Sao Lim Athletic Association i ett litet hus i staden. Andra skolor öppnades av äldre lärljungar i Penang där samma struktur i namn, och karaktärsutvecklande betonades, som i templet i Singapore. Kampkonsten han grundade blommade fortfarande i Malaysia och Singapore. Sammanslutligen idag står under ledning av mästare P´ng Chye Kim. Vissa tränar i avskildhet i ´closed door´skolornars tradition, andra undervisar och övar offentligt. 1958 Sek Koh Sum initierade Nanyang Sio Lim Martial Arts Association och accepterade att ta på sig rollen som chefinstruktör. Undervisandet och hans ledarskap bidrog stort till expansion av traditionell Shaolin-kampkonst, genom hela sydöstasiens länder och skapade ett band av vänskap mellan alla Shaolin-mästare, lärljungar och elever. Han innehade en stor kunskap och förståelse av ett stort antal stilar. Han kunde många former därav bla annat Lohans Monkey System och traditionell Shaolin-vapenformer. Han var en mästare av Iron Palm, Iron Fist och Iron Shirt. Det finns få mästare med förmågan att att undervisa och utföra dessa färdigheter. Sek Koh Sum kom från en väldigt fattig familj. Han hade bestigit berg och korsat floder, färdandes många tusen mil till fots i hans sökande efter hans förståelse av buddhism, hans medicinska kunskaper och hans älskande kampkonster till så många människor som möjligt som han kunde. Tråkigt nog så avled Seh Koh Sum den 16 maj, vid en ålder av 74.
Hans mänsklig a kvarlevor placerades i templet i 7 dagar sedan för att tillåta munkar och lärljungar att betyga sin vördnad och den 22 maj så kremerades han på Guang Minh Shen inför en samling av mer än 7000 sörjande. Hans minnessten står fortfarande idag i Shuang Lim templet i Singapore. Sek Koh Sum var unik i det att han var den sista Shaolin-stridsmunken och en av de väldigt få som undervisade utanför Kina. Familjen och den linje han presenterar fortsätter att växa och frodas. Den har i sin ägo en rikedom av kunskap som hade kunnat gå förlorad för världen om han inte hade brutit sin tradition. En mycket modig och osjälvisk handling av en väldigt speciell och ödmjuk man. Han vigde sitt liv åt att hjälpa de desperata, de hjälplösa och och de underpriviligierade.
|
